Hemma i Sala.
Än så länge helt tryggt.
Hade skitmysigt med Sara fre-lör i Karlstad. Vi åt middag, drack vin och på lördagen gick vi lite på stan innan vi packade ihop och drog mot Västmanland.
Jag tog med mig Jocke hem, en liten semester i Sala.
Jag är husvakt så både jag, Jocke och Berra har det trivsamt på Anfarten.
Igår var vi hos Pellan, vi grillade, drack vin och gjorde sedan ett litet besök på Hottan.
Det var ett smärtfritt besök, jag träffade på den unga mannen som jag inte sett på ett halvår men vi hejade när vi mötte varandra i dörren och sedan var det liksom över. Skönt, att det där att inte veta var man ska se nån som man sistens man sågs hällde öl över och hatade, är över.
Det var roligt att se några av tjejerna också, det kändes inte fel alls att vara hemma.
Berra och Jocke har somnat, på varsit håll. Jag ska närsomhelst joina Berra, en sista natt innan vi skiljs åt igen för någon vecka. Det gäller att inte vara slarvig nu med att ses, så jag ska se till att det blir ett bestämt möte, sort of.
I morgon ska Challe klippas, och jag tänkte hänga runt i Sala med Jocke, kanske gå i lite affärer, ta en sväng i Kristina Kyrka och så vidare om vädret tillåter. Ett par ärenden måste ordnas och några vänner att hälsa på så vi har nog att göra.
I morgonkväll kommer mor och far hem, ska bli fint att se dem också.
DOCK hände en skitläskig grej under eftermiddagen som fick allas hjärtan och pumpa lite fortare.
När vi satt på baksidan och snackade ringde min telefon, det var från ett ramdom nr som jag inte kände igen och jag svarade.
I luren hörde hur två människor hade ett gräl, och ingen av dem pratade med mig utan jag hörde i sju minuter hur tjejen ..( som vi trodde var Linda av på rösten och att hon befann sig i stockholm) var livrädd och skrek "SLUTA, SLÄPP MIG" och hyperventilerade om vart annat. En mansröst hördes, ogenomkänlig och jag fruktade att tjejen behövde hjälp och hade ringt upp mitt nr på något vis. De skrek och bråkade fram och tillbaka och tjejen verkade kämpa för sitt liv.
Eftersom vi trodde att det var Lindas röst fick vi panik, ringde snuten, ringde olika vänner medan jag hörde bråket i telefonen. En massa tankar hann gå igenom våra huvuden och både jag och Berr var väldigt nära gråten på grund av rädslan över att Linda var i fara.
Linda, Eve och Robin( som de hälsade på i sthlm) svarade inte vilket gjorde oss ännu mer oroliga och efter några samtal med polisen, sökandet efter numret på internet får jag tillslut tag på Lindas familjs vän Natta som svarar hemma hos Lindas bonusfar. Linda är okej och dem har pratat med henne för någon timma sedan så det kan inte vara hon som är i fara. Linda ringer upp och hon är okej och det är alltså någon annan tjej som befunnit sig i en pressad situation.
Sedan detta hände har vi ringt numret ibland men inget svar. Vem ringde mig och vad var det som hände? Varför ringde någon mig, och hur gick det sedan?
Jag kommer att ringa numret i morgon igen, detta känns skumt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar