LASregeln suger fett.
Jag får inte jobba fast jag inte tänker göra det mer än två månader den kommande sommaren i denna kommun. De vill ha mig, men jag får inte pga kukregeln LAS.
Lagen om anställningsskydd, den pissar jag på. Bokstavligen om det ska behövas.
Jag funderar på att göra lidandet kort, bara hoppa från en högre höjd.

För att dränka min sorg ska jag till Cerpa ikväll, tar med mig en flaska gott vitt vin som vi kan dricka, tala med varandra och antagligen glömma LASregeln och bli lycklig.

Tänk om Ktown kunde hälla lite vår-sommarkänsla-förälskelse över mig.
Nationalteatern- Bara om min älskade väntar är ju som gjord för det.


Beroende, hets.