Varför heter det "IQbefriad" när det egentligen handlar om att vara "IQberövad".
IQ är ingenting man vill vara befriad ifrån, utan snarare något jag anser att man går miste om och förlorar en massa på att inte ha i sin ägo.
Idag hade vi opponering i skolan på uppsatserna i förra kursen. Eftersom den uppsatsen jag fick i upgift att opponera på var, med risk för att låta vidrig, rakt igenom kass stod jag inför samma situation som i BUSkursen när jag opponerade på en killes uppsats som sög från början till slut, att ge konstruktiv kritik och samtidigt ge positiv feedback. " Fin framsida.. hehe... Intressant ämne.." Amen tjena hejsan va värt.
Jag lyckades nog förklara uppsatsens brister utan att få någon att börja grina.
Den tjejen som opponerade på min uppsats hade ingenting att anmärka på, och frågan är ju om man ska nöja sig med det? Tänk om min lärare Johan skrattade åt min uppsats när han läste den eller tycker den är asdålig?
Med tanke på de två uppsatserna jag och Herr Odot läste verkade min egen helt okej, inte speciellt rörig, en röd tråd samt ball diskussion men, törs inte ropa hej även om det var skönt att slippa förudmjukelsen att slippa få skitkritik inför klassen.. typ.. GÖR OM, GÖR RÄTT!
På tal om min klass by the way så börjar alla personligheter komma fram och namnen börjar sitta. Det finns en sak som är rätt intressant och coolt, och det är nämligen att det går en tecknad tjej i min klass. Det är sant, hon ser precis ut som en tecknad person. Lite som en rolig tecknad gubbe som ritats på ett spexigt sätt.
Hej kära vän, det är helt klart att handlar om att det ju ger en nyansskillnad mellan IQ-berfriad som antyder att det skulle vara bra att vara det och IQ-berövad som antyder att det skulle vara något dåligt.
SvaraRaderaMan kan ju med jämföra orden "arbetslös" och "arbetsfri" - man saknar ett arbete vilket är synd respektive man har turen att slippa ett arbete så man kan softa istället. Också "föräldrafri" och "föräldrarlös" där det första är svennebananungar som har FF när föräldrarna är i Thailand och det andra är krigsflyktingar vars föräldrar dött.
Jag tror att just IQ-berfriad kommer sig av en av dessa två anledningar:
1. Att det inte finns någon anledning, utan att det bara kommit bli så - som med många ord.
2. Att det har att göra med synen på intelligens som en tung börda att bära, som var rådande förr ju och som fortfarande finns kvar till viss del. Exempelvis filosoferna (de smartaste av de smarta) som enligt Platon alltid kommer vara förföljda och olyckliga på grund av att de sett ljuset som vanliga människor inte har. Att en intelligent människa aldrig kan vara lycklig eftersom hon fattar att hon inte bör vara det. En intelligent människa inser att världen är åt helvete (med krig, orättvisor, fattigdom, svält och lök) och kan ta till sig detta - därför kan hon aldrig vara lycklig. Korkade människor har fritt fram att vara lyckliga eftersom de är för dumma för att förstå att de bör vara olyckliga - därför kan IQ-befrian vara en bra grej. Blessing typ!
Det lever ju fortfarande kvar i ord som "dumglad" som ju antyder att man är glad för att man är dum (eftersom man inte fattar att man bör vara ledsen), ordet "smartglad" däremot känns inte rätt för oss att använda.