SKATETRASH.. Oolala!

Alla vet, som liksom känner mig att jag är så fascinerad av skatare och skatetrash.
Jag funderade lite på varför det är så och kan såklart inte komma fram till någon speciell anledning förutom att jag tycker de ofta är sexiga, coola, det är ballt att kunna åka bräda och ofta är de väldigt underligt pojkaktiga till sättet.
Det kanske inte är så att jag är förälskad i skatekillar, jag kanske rent av vill vara en skatekille.
Ett skatetrash. Oja.. det vill jag.. Jaa-aaa!
Därför tar jag det i egna händer och ska till våren lära mig skata, för att med små steg bli en skatekille.
Tack.. det räcker så!

Sala i november.

Word up!
På väg tillbaka till Karlstad efter tre dagar i Sala.
Under fredagkvällen käkade vi thai och tittade på Idol. Peppade för morgondagen fast med nervösa sammanbrott imellanåt.
Det blev lördag, och vi stack till Västerås för lite shopping och en hämtning av Miss B.
Plötsligt var det kväll och huset var fullt med människor! Det var roligt med husfest, och det syntes igår när vi vaknade att det verkligen hade varit fest i stora lass. Stökigt beteende ledde till en stökig kåk. Salachicks var i prinicip samlade och jag kände mig dökär i allihopa! Jag ser fram emot JULDAGEN så inåt helvete för då är förhoppningsvis alla samlade, sen är det ju SÄLEN för femte året i rad några dagar efter och då är det fest från tisdagmorgon till lördagmorgon om man säger.

Jag blev skitfull vilket var fantastiskt och roligt, eftersom alla i princip var lika fulla. Vinglade ned till hottan och träffade massa Salafolk och tog några steg på dansgolvet.
Jag var rädd för att jag skulle träffa en person som jag hatade. Plötsligt gjorde jag det och jag kände mig mycket mer säker och lugn än vad jag trodde jag skulle känna och det hela slutade med en bra och rolig natt tillsammans, och vi skiljdes som vänner dagen efter. Jag är inte arg längre och åker tillbaka till Karlstad som den sybarit jag är!

Första advent har varit, var är all snö?

Mot Sala.

Det är till att fara hemöver, mot Västmanland och Sala. Det är dubbla känslor eftersom det ska bli fint att vara full med många utav mina vänner i morgon. Det blir fest i mamma och pappas hus, FF liksom. Det kommer ganska många, fina, människor och jag kan tänka mig att tappa rösten och sånt.

Linda hämtar mig i Västra Aros, dit anländer vi om ca 3 timmar.

Jag hoppas att mina päron har någon flaska rött hemma för det fanns inte tid för något besök på systemet innan jag for.

Ska bli mysigt att träffa Challe också, min partner och bästa vän.

Nu ska jag luta mig tillbaka och titta på några Sex and the city-avsnitt och försöka bortse ifrån stanken av två packade norska tanterna framför mig.

Hos Herr Odot.

Japp, jag sitter hos Herr Odot och försöker skriva uppsats. Det är inte särskilt svårt har jag börjat förstå men det är liksom det att jag inte vill, har lust och sånt. Bjirn har lika svårt han, men det kan bero på att han är en autistisk pojke i en glasbubbla titt som tätt.
Jag fick nyss ett skrattanfall som hette duga, och det kommer lite då och då. Det sätter sig i ljumskarna och sprider sig ut i kroppen likt strålar. Herr Odot trodde att jag skrattade åt han men det gör jag faktiskt inte alls även om han många gånger är ful och kul att se på.
Vad det beror på är att jag druckit, eller snarare svept en massa kaffi och blir lite knäpp. I detta fallet väldigt knäpp. Herr Odot tror att jag knarkat och jag borde kolla upp mig hos en läkare eftersom mina skrattanfall sätter sig, kanske är fel på mig neurologisk... What do I know!

Anna äger kåken.

Anna är husvakt i mina pärons hus samt hundvakt åt min dog Challe.
Det känns lustigt när man snackar med henne om sin vardag. Hon sover i mina pärons Hästens säng, har vänner över och lever livet.
Unna sig liksom.
På fredag kommer jag hem och blir kanske någon slags gäst hos henne i mitt barndomshem och kanske får jag klappa den där hunden hon passar. Det ska bli kul och spännande.
Jag förutsätter att hon inte ligger med någon man i den kåken, för det vore äckligt och för det andra så hade Anna jättestränga regler när det kommer till att ligga för mig. När jag och hennes bror kilade stadigt och han fortfarande bodde hemma fick vi inte röra oss någon annanstans än i hans rum, om ens det knappt.
Jag löd, och har absolut aldrig legat med hennes bror någon annanstans i deras kåk så jag hoppas att Anna fattar att samma sak gäller henne och hennes muttvanor.

Västra Torggatan, fyra trappor upp men man tar ju hiss för man är ju inte dum.

Jag funderar än en gång på Herren Gud. Det är spännande att jag ens gör det, även om jag inte blir mer eller mindre vettig. Bara lugn på något vis, harmonisk.

Jag har spenderat kvällen på Västra Torggatan med Sandra. Hon har fått sin lägenhet renoverad, badrummet var assnyggt och köket likaså. Vi käkade frukt, nötter och drack te, det var väldigt mysigt och det var många saker som vi uppdaterade varandra om, eller snarare jag uppdaterade henne och kom på först på bussen hem att jag fasen snackade hela tiden. Jag blir så hispig och hade dratt i mig en kopp kaffi innan jag for ned till stan så jag var väl lite uppspelt, ni fattar.
Nu kommer det gå minst en vecka tills vi ses, tacka vet jag ITkommunikation. Var vore vi utan denna uppfinning? Ojojoj!

Girls, girls.

När man är på praktiken (högstadiet) och ser alla kidsen i den åldern börjar man automatiskt att tänka på sin egen skoltid.
Precis som då är det relationsspel, konflikter och mobbning på schemat. Det är dock inte det enda vill jag understryka, vi får inte glömma alla de dagar som var livet. Livet bestod av att umgås med kompisarna hela dagarna, titta in den man var kär i, skratta sig igenom många timmars lektioner och njuta av tiden som ung, obrydd, oansvarig liten skit.
Ja, den vakna tiden av livet var ju mest skola. Därför är det otroligt viktiga år och eftersom det är obligatoriskt måste alla gå där, vare sig man älskar det...eller hatar det.

När jag gick i mellanstadiet bytte vi lärare säkert fem, sex gånger. Vi, likt många andra, jag påsåtår inte att vi var unika, var stökiga ass hell. I fyran var vi endast fyra tjejer i min klass. Varje vecka hade vi samtal hos kuratorn, handledning sort of. Vi var fyra tjejer men vi lyckades alltid dela upp oss och bete oss illa mot varandra, vilket gjorde att de flesta samtal handlade om oss tjejer och hur vi skulle kunna hålla sams.
Det är pinsamt och vidrigt att jag var sån, en sån tjej som betedde mig illa mot mina egna. Mot andra tjejer.

Jag tycker helt klart att det hör till åldern att barnsliga konflikter uppstår, även om skitmånga brudar fortsätter att föra krig mot sina egna i vuxen ålder. Men jag blir endå besviken när jag ser tjejerna i sexan nu på min praktik gå emot varandra istället för att stärka varandra och hålla ihop.
Fan va PK jag är, eller?

Tennis.

Hemkommen ifrån Fredda, Logan och Kalle. Jag har fått undervisning i tennis och förstått att det kan hålla på hur länge som helst, en bollkalle måste vara snabb och inte störa samt att den ena spelaren ( serben som var 22 bast) sköt lite för långa bollar.
Jag blev nedbruten av Logan, fick klippa han (lurig page) och blev bjuden på smörgås och te, den rackaren är gullig.
Fredda därimot ljög mest hela tiden, bland annat om att han hängt med en ren i stockholm, att han fått en påsktupp i ögat samt blivit pissad i ansiktet av sin lillebror och att han inte fes fastän soffan knakade hela hela tiden.
Kalle talade på sitt goa västgötadialektvis och var snäll som vanligt, ganska bitter över Freddas tvtittarvanor men överlag en go rackare han med.
På onsdag fortsätter vi tvtittandet, bonde söker fru är en tradition sen förra hösten att se på hos dem.

En praktikdag avklarad.

Rööötjut.

Det har druckits rödvin, den varma känslan i magen är som riktigt fin kärlek.
Jag börjar min praktik imorn, och inför det känner jag likgiltighet.

Adjöken då.

Mina päron åkte nyss, och de tog Challe med sig.
Det är inte ett dugg skönt eller avkopplande att slippa honom. Challe är ju ett av de finare sällskapen jag vet av.
Min pappa och jag tog en frisk promenad i ösregnet, helt jävla äckligt med så mycket regn men jag var glad att vi fick en liten stund i fred. Han hade stora planer inför sin tid som pensionär. Jag unnar honom den så otroligt mycket, killen har ju knegat sen han kunde gå i princip. Han ska gå i pension om två år, och då börjar liksom livet som livsnjutare på riktigt. Han kommer att dyka upp hos mig titt som tätt, ta hand om min hund when ever I need, läsa en massa skönhetslitteratur och kanke komma att sova mer än fem timmar per natt.
Han berättade igår att han anmält sig till en italienskakurs som börjar i januari, perfekt för en kille som han.
Igårkväll satt han ipp nya persienner åt mig, i trä. Det är helt omöjligt att se in igenom, så hej och adjö för alltid fönstertittare!

Sex and the city-boxen ska jag ägna de närmaste tre timmarna åt, det kallas söndagsmys det.

Pappa.

Detta kan komma att låta överdrivet eller kanske tilloch larvigt men det är sant och det kändes precis så.
Min far sa saker och ting angående min ilska över en viss man/ eller kanske helt klart ung kille som kändes som svar från ovan. Förklarade vissa saker som var svart på vitt, utan att på något vis kränka mig, få mig att framstå som en naiv idiot eller en typisk brud liksom.
Jag känner plötsligt på ett annolunda sätt och att konfrontera denna man känns långt borta och helt ovärt. Jag kommer inte att vinna någonting på att kränka denna person och jag kommer känna mig mer tom än innan. Det verkar som om jag kanske är klar med denna ilska snart även om jag mer eller mindre hatar personen, känslan ett tag till.
Min pappa är en mycket fin man, och det är underbart att jag känt så i hela tjugotvå år utan att bli besviken. Det är skönt att människor lever upp till det man förväntar sig.

Det är ballt, min pappa är ball. Han har ju skinnjacka och keps.

dagen före lördag men efter torsdag.

Röd vin, italiensk mat och föräldrarna på besök.
Jag tänker somna ganska tidigt, det är liksom som om jag ställer in min kropp på sånt, att lägga sig ganska tidigt men en bok och höra pappas snarkningar ifrån vardagsrummet.
Jag hör Salamålet mer och mer för varje gång de kommer hit, speciellt morsan. Liksom betonar orden på ett vis som jag säkerligen också gör men inte hör. Jag pratar ju inte så ofta med mig själv.

Denna eftermiddag spenderades på skolan med norrlänningarna. Jag pendlade mellan ett deppigt tillstånd till att bli skrattig och flamsig. Kanske håller mitt uppsats-skrivande på att komma igång, eller är det att hoppas för mycket. Jag är otroligt lycklig över att personalen på biblioteket faktiskt lägger ned sin själ i att hjälpa mig, speciellt en, jag tror hon heter Berit. Om denna uppsats blir vad den ska vara så ska jag personligen tacka denna kvinna för sitt otroliga engagemang och välvilja i mitt sökande efter litteratur. Kvinnor alltså, vilken fantastisk idé!
När vi inte kunde så emot ölsugen stack vi ned till en irländsk pub på Östra Torggatan där det serverades lite plockmat och relativt billig bärs. Dessutom fanns en trubadur, en äldre herre som klinkade på en gura och sjöng lite gamla låtar, jävligt gött!


Sten har sin nya väst på sig, snyggt.

skäll, skäll.

Vaknade arg, liksom .. " Men duu... va faaan... hisdhvsdnbaior.." så som jag vanligtvis enligt vissa källor låter nu för tiden. Jag var skitarg men såg att det inte var någon annan där än Challe och han är det ingen vits att skälla på då han skiter totalt i mig och skäll.
Jag hatar ju skäll, och tänkte att närmaste personen jag upptäckte skulle få en massa skäll.
Jag får helt enkelt hålla igen tills jag träffar någon jag känner... typ Herr Odot eller Josephine, det är vanligtvis de som får skäll, men de är ju stökiga jävlar som man måste skälla på.

Idag är det fredag och det innebär att Sten och Eva kommer till mig, närmare kvällningen med italiensk mat, förmodligen ett godare vin och väldigt många kramar. Taaaa-aaack !
Hoppas jag inte får skäll, jag ska ha det snyggt hemma och bete mig.

Hör mig nu.

Eftersom jag läser religion är det inte helt utan att jag tänker en del på saker och ting även utanför skolan. Religion, Gud, tillhörighet, hopp och tro.
Jag känner för första gången någonsin i mitt liv att det skulle vara skönt att ha något att luta sig mot, en högre makt som liksom vägleder mig igenom mörka tider, igenom frågor och som ger mig hopp.
Allt känns värdelöst, utan värde. Inte ens alkolhol kan hjälpa mig denna gång, denna period av nedstämdhet och hopplöshet. Inte ens alkohol, då är nästa steg gud, det måste vara det.
Lite som att ha en käpp att stödja sin gamle kropp mot, som en boj att hålla i när man håller på att drunkna, en hand som visar vägen när man famlar i totalt mörker.
Undra hur det känns att vara så övertygad? Att ha sin tilltro till något större än människan och att veta att någon har hand om en, lite som att falla bakåt från en högre höjd och veta att man hamnar mjukt utan att tveka.
Det är vad jag skulle vilja känna, annars dör jag snart inombord.

Jonny kingen Wåger.

Igår var jag och Jonny Wåger och handlade tillsammans. Vi skulle till Ica men Jockes bil startade inte så vi traskade bort till Konsum på Kronoparken i regnet.

Väl inne i affären berättade Wåger flera gånger för mig hur unik han va.
Ett exempel vad att han sa att han va en sån som " gillade mjukt smör.." vilket är otroligt unikt och eget.

Förövrigt fick jag reda på att han aldrig kostat på sig en ost under sina snart 2,5 år som student men unnade sig igår, att han brukade lägga sig och blunda och verkligen lyssna in sig på sin egengjorda musik och komma fram till att det lät helt okej, och att han var så nöjd med att ha handlat så mycket ( ställde till och med korgen bredvid min för att skryta om att han handlade mer än mig..) för en sån billig peng. Över huvudtaget verkade han nöjd med sig själv, sitt liv och att att gick vägen för en kille som han.


Jag var nyss hos han, han bjöd på glögg på tetra, den smakade väldigt gott faktiskt även om det kanske var det billigaste skiten han köpt ever.

Quick perfekt kiss.

Min hund Charlie är jättelik en sälunge när han har denna frisyr just nu.
Han har gjort en vidrig grej till vana, nämligen att vara skitkinkig och gnällig angående uppmärksamhet. Han är som en liten unge, bortskämd och jag har bara mig själv att skylla. Meeeeeen killen fyller snart nio och en sälhund som han blir ju bara runt 13-15 år så det är lika bra att han får ett fantastiskt liv med mig, hans bästa vän och partner.
Charlie (quick perfekt kiss) är helt klart en tiopoängare som sambo och bästis.

Ninjalivet enligt Trash.

För några kvällar sen klädde jag och Josephine ut oss till ninjor för att ta död på den där fönsterittaren.
Som ninja blev vi lite tesugna och Jocke bjöd in oss för te och social umgänge. Herr Odot satt och klinka på en gura och fick tillslut mig att nicka till i soffan pga den behagliga stämningen, men det hör inte hit.
Vad jag vill skriva är att jag verkligen trivdes i livet som ninja. Vi spelade Eye of a tiger och tränade på olika slag och sparkar, jag kom igång ordentligt och kände att det vore så ballt att kunna slåss på riktigt, liksom från grund till avancerad nivå, kanske att någon cool gammal asiat likt mästaren i Kill Bill lärde ut allt han kunde till en.
Det kan ju vara bra att kunna några grepp samt kunna bryta nacken på en fyra fem stycken om man hamnar i en situation där man har att döda eller att bli dödad att välja på.
Eftersom jag är en ninja ska jag läsa Bibeln ( skapelsemyten enligt judarna) och äta japansk Misosoppa nu.

Män, killar, pojkar, di där.

Jag önskar att det fanns något som helt kunde ersätta män.
Knark eller mat? Religion eller kanske den perfekta dildon?
Hittills finns ingen forskning, inga bevis på att mannen som fenomen går att helt klara sig utan. Och då snackar vi inte fixa en massa grejer i hemmet för det kan vilken dum jävel som helst utan mer den där känslan av att det är fint att vara med en man.
Jag undrar hur länge känslan av att jag hatar män kommer att sitta i, hur länge jag kommer bli rädd och nervös för någon som ser ut som mitt mansideal bara för att jag inte vet om jag tycker om den typen av killen pga av tidigare förbindelser eller om det råkar vara så att det är så män ska se ut enligt mig.
När jag säger att jag hatar män menar jag inte min manliga vänner då dem är mer eller mindre som könlösa bröder och inte "män" i den kategorin att de på något sätt skulle vilja/råka göra mig illa. Jag utgår ifrån att det är fina killar med hjärta och hjärna, vi är ju fortfarande vänner så någonlunda vettiga lär de ju va.

Stockholm fre-lör

I fredags var jag i Stockholm.
Det var jag, Sandra och Jonny Wåger plus Challe. Eftersom jag älskar att köra bil och Jonny var jävligt bakfull fick jag äran att köra dit.
Vi hade en gammel bil från Härjedalen som tillhör Jocke, en volvo som gnisslade om man bromsade och var tuff på flera vis.
Vi åkte från Karlstad vid tvåtiden och var framme i Stockholm vid sextiden. Jag hade sagt att vi skulle vara framme klockan sex och precis den tidpunkten släppte vi av Wåger vid Kungsträdgården för att vi tjejer skulle ta oss vidare till Nacka för att hämta upp Pellan för en kväll på Gullmars med mat, Idol och hang out.
Vi körde fel på ett ställe och var tvungna att vända. Jag som kör lite som en slarvig jävel åkte lite för snäft i ett rödljus och hamnar i enkelriktad filen och möter bilar, får panik, skäms skiten ur mig och svänger upp med bilen på ett torg. Smidigt Göthberg, det skulle Sten veta.
Jag har som argument ifall han skulle få veta att.. " kör man fel några gånger så lär man sig hitta jävligt bra sen.." som han själv predikat om.
Framme i Nacka handlade vi lite god mat (vegetarisk pastasås, nötter och frukt), myste i soffan och jag somnade innan finalen, den gick ju så sent va och jag var ju så trött och dåsig.
Väcktes ständigt av att Pellan hetsade om att jag sov, och jag försökte spela om det klassiska, att jag bara vilade ögonen,... tsss..jag sov stenhårt!
Dagen efter åt vi en god frulle, hängde lite innan jag och Sandra drog in till city för att glo lite i affärer och köpa kaffe.
Jonny Wågers telefon hade laddat ur så vi fick inte tag på honom under lördagdagen. Jag blev mer och mer bitter, arg och jävligt för att han var så oansvarig och egoistisk. Vi ville ju komma iväg i skaplig tid så vi skulle hinna göra något värt av lördagkvällen.
När han tillslut svarade, glatt som fan så sa jag bittert " Hej din jävla hora.." skällde på honom och skyndade på honom.

Det var en snabb visit men rolig. Bilturerna på totalt 7,8 timmar var lika kul som att vara i Stockholm.
Jonny Wåger var bajsnödig hela vägen från Stockholm till Karlstad.

Timmen innan tolv.

Jag ägnade de senaste 45 minutrarna till att tala med Miss B.
Hon är en speciell rackare som bor i en ganska stor villa i mitt hjärta. Har liksom massor med plats och pysslar med diverse värda saker där inne. En sak är att få mig att känna mig skitcool för att jag är den jag är. Haha klychigt tycker ni, ballt tycker jag.
Vi småplanerade den nästnäst kommande helgen lite. Vi har inte varit fulla ihop på över ett halvår, det är illa med tanke på att hon är en av de roligaste att bli packad med.
Jag längtar till att bli odräglig och skrattig med henne, som om vi var femton år och skrek oss hesa på fyllan. Hon är en fin vän att bli hes med.

Jag lyssnar på Janis och laddar upp för att sova själv i bädden i sovrummet, har ju canis med mig men eftersom det finns uppenbara freaks ute i natten är man ju lite på sin vakt.
Jag ska lägga för något i den 2 cm springan som man ser in igenom utifrån. Nån jävel ska inte kunna se mig sova, chilla eller ens veta om min existens.




" Du ser ut att vara lesbisk.., du är väl sån där feminist...?!... Har du aldrig legat med en tjej... Aldrig?"
Alla män verkar mer eller mindre freaks.

ball alltså

När jag följde Josephine hem hände en grej.
Ett par småtjejer kommer gående bakom oss och frågar om de får klappa Challe.
Det får dem och jag snackar lite med dem.
Den ena berättar att hon är väldigt hundrädd men att min hund är så liten så det inte är farligt.
Den andra är då ärlig likt de flesta kids är och vräker ur sig att hon först trodde att Charlie var en katt, vilket i sig är väldigt kränkade mot den lilla hundrackarn jag äger men sen kom det värsta.
Hon berättade vidare att hon var rädd för oss först också, för hon trodde vi var två pojkar som gick och skrek så hon ville gå väldigt sakta bakom oss men såg när hon kom närmare att vi var tjejer.
Vi togs alltså för två brötiga, skrikiga pojkar med katt.
Haha så är det, livet som cool kille.

vilken idiot.

Cirka en vecka har gått sen jag skrev sist.
Varje dag har jag velat skriva men det har på något sätt tagit emot, precis som resten av mina tvångstankar. Jág kan inte göra vissa saker ibland, det kan handla om att från att betala räkningar när man borde, göra rent handfatet till att inte svara på ett sms. Det är en börda, och jag kommer antagligen alltid behöva bära den.
Just nu har det handlat om att blogga alltså. Jag har inte kunnat.

Jag har en fönstertittare, ni läste rätt. Det är oerhört obehagligt och jag kommer antagligen dö på kuppen. I natt var det meningen att vi skulle ta död på han men han kom aldrig eller så missade vi honom.
Det hela började med att jag fick ett samtal i skolan igår. Det var en granne som kollat upp mig på Eniro och ringde för att berätta att hon sett en man som vid två tillfällen nattetid stått och smygit utanför mitt sovrumsfönster, på huk och tittat in genom springan under min persien.
Han var normalbyggt och hade mörka kläder.
Natten mot igår stod min granne och rökte på sin balkong ca femtion meter bort och såg att det stod en man och lutade sig mot lyktstolpen utanför min lägenhet. När det gått förbi några människor och försvunnit hade han smygit fram till min kåk, hukat sig ned och smygit fram till mitt fönster. Detta hade hänt vid tolv, då jag låg i min säng och kollade på Sex and the city-avsnitt i sängen med datorn.
Vid det första tillfället, som skett för ca fyra nätter sen hade typ samma sak hänt men denna gång hade mannen snubblat till och varit mongo.
Det går rykten om att en man ska dra runt på Kronoparken och titta in på människor så det kanske är samma man eller så finns det fler av typen. Det som är vidrigt är att jag inte känner typen, liksom.
Man vet inte vad de är ute efter, och om det är tillfredställande eller liknade att titta på mig i mitt sovrum. Hur länge har detta pågått och sånt?
Jag känner mig illa till mods och skulle gärna ta kål på den jäveln.
Nu slår jag numret till polisen, för att rapportera och så.

snyggt!

När jag var yngre kunde jag ta en lök...

Jag börjar komma till insikt igen, bli rationell.

Idag har jag lärt mig en massa balla termer och fakta bakom grammatik och diskuterat det svenska språket. Det fanns ingenting som var trist och jag blir alltid lite hög på kunskap. Det är en av mina bästa egenskaper.
Hann med Judendomen också, men bara ett kapitel då det var bråkiga människor runt om mig som störde när jag skulle komma till ro.
Universitet är en av mina absolut bästa platser just nu, att dricka en kaffi och bli lite knäpp, diskutera religion och världsliga ting med vänner och känna tillhörighet.
Helst kvällar, vara kvar tills de kör ut en.

Jag sov fyra timmar i natt, det ska nog bli några till i natt utan att skryta uppnosigt.
I morgon är det osäkert angående schemat, har vi föreläsning eller är det något slags kursråd?
Jag tänker vara i skolan hela dagen och fram till Greys börjar på kvällen för några små avbrott när min kattbebis hertig William behöver rastas.

Godnatt och tack, det räcker så.

Beeviiis.

TYYYYYYYYSSSSSST !!

Igår spenderades hela eftermiddagen och halva kvällen på biblioteket läsandes om Judendomen. Eller en stor del gick åt att flabba, hetsa kaffe och umgås med Josephine och Jocke men jag fick mycket läst och är inspirerad att fortsätta studierna idag samt hitta böcker för det skriftliga arbetet om judendomens kosmogoni, mycket intressant och väldigt skönt rent psykiskt för att jag ibland glömmer att jag är en ganska nördig jävel och dagar som igår påminner mig om mitt rätta jag.
Josephine har en bok, en liten anteckningsbok där hon skriver upp saker som hon måste ta reda på och jag har hetsat henne om diverse saker jag måste ha svar på. Igår hade hon tagit fram fakta om kommunerna Skara, Sala samt kollat upp invånarantal på städerna i Sverige så de kommer i rätt ordning. Jag hade rätt angående Västerås, staden låg på femte plats.
Jag blir så avundsjuk, jag måste skaffa en sån bok, för man glömmer ofta de där sakerna man måste ha reda på. Jag ska köpa en riktigt fin en, en snygg! Jaaahaaaa!

Solat, duschat och dags för att ställa fram en frukost som heter duga. Fröken Eriksson sover fortfarande, hon snöade in igår så hon sov över men vaknar nog gärna till doften av nybryggt kaffe och rostat bröd.
Jag är ganska lycklig endå. Eller? Är jag? Borde jag? Ska jag?
Jag har iallfall kommit fram till att jag handlar med hjärtat nästan jämt nu för tiden, det känns skönt och förhoppningsvis sover jag bra om nätterna snart igen.
Jag är iallafall en bra människa.

kuken.

Måndagförmiddag, nya tag eller?
Jag har börjat på sex and the city-boxen så det kommer att vara mina kvällar i fortsättningen.

Igårkväll var Sofia hos mig, vi ägnade större delen av kvällen till att fara runt i bil. Runt i områden som jag inte varit i förr. Det var skönt och jag tänkte inte på onödiga saker. Att sitta tyst i en varm bil när det är mörkt ute är medicin när man är olycklig. När man hatar sitt liv, när man hatar män och när man hatar sig själv. Det känns som om jag dör på kuppen, det är värdelöst och jag förtjänar inte det.
Jag hatar män och kommer att bo själv med åtta-tio hundar ( allergisk mot kattor) när jag blir gammal.

Promenad innan ett besök på skolan för plugg och kaffi blir av.

fortsättning på förra.

mitt internet la av och mitt blogginlägg blev halvt.

Helvetet alltså, also known as Gehenna ligger i Jerusalem, utanför den Västra muren (Klagomuren) och där kan man som turist köpa oliver.
Min bästa vän Linnea Bergman ska åka till Israel och Jerusalem i vår, och tillfället ska tas till akt. Hon måste helt klart köpa en påse oliver från helvetet till mig som jag ska sätta i mig fort så in i helvete.

Härom dagen snackade min lärare Johan om Judendomen och deras inställning till liv efter döden.

Han berättade för oss var helvetet låg enligt traditionell judendom. En bild visades, det var lite fält, några olivträd och en mur i bakgrunden ( 300 m bort). En ganska trist plats, och det var enligt tradition HELVETET.

Näääää... Vaaa?!

Jojomensan, det var ett fält utanför Västra Muren i Jerusalem där det varit soptipp sort of och där hamnar " själen" om man kommer till helvetet, eller

What a lovely day!

Igår var en sån där lördag som påminde om barndomen. Jag skrattade nästan konstant.
Jag och Josephine var hos Elin och fikade på dagen, det var mysigt.
Jag skulle gärna se att de flesta dagar såg ut som den igår, rent känslomässigt.
När vi var hos Elin ringde min telefon. Det var Sandra, hon var gullig, för hon ringde för att berätta att hon skulle åka till Karlskoga så jag inte undrade om hon dött eller nåt typ. Jag blev glad för det kändes som om vi var en familj/par, det uppskattades.

Jag var en cool kille hela dagen. Gick balansgång i stan för att styla för Josephine, skröt med diverse trix och var rätt spydig i min attityd. Josephine såg nog upp till mig lite, som om jag var hennes äldre kompis, det har jag bevis för.

Det blev kväll så vi promenerade med Challe, gjorde iordning pizza och Elin anlände. Logan ringde och hetsade att han kunde bli något sent, det gjorde ingenting alls. Inte ett dugg, vi var ändå inte klara med maten.
När Logan kom åt vi och skulle se på filmerna Jyrtjyrkogården 1 och 2 men min DVD vägrade ta emot filmerna så vi såg Boondock Saints istället. Den var bra och det är nog som Josephine säger, att jag tycker om de flesta filmer som jag tror mig ogilla. Skönt tycker jag.
Eftersom jag har lagt mig till den vidriga livstilen " somna i soffan fast det är ovärt" gjorde jag det och gick in i sovrummet först halv fyra. Jag tror det är en grej som kommer försvinna så fort jag är klar med att jag inte tänker ihjäl mig om jag somnar i mörkret i sovrummet.

Precis tolv, precis värdelöst.. eller?

Yougurten är slut, vilket innebär att jag ska äta en liten portion gröt, det var längesen men eftersom jag är ett barn uppvuxen på gröt ( varje dag på dagis ) så ska det inte vara några problem.
Idag är det lördag, och jag har faktiskt en del att stå i, vilket är fantastiskt och gör dagen mer värd. Jag började morgonen med att läsa inledningen om Islam-den rätta vägen inför nästa veckas föreläsning och la upp dagens schema i huvudet.
Jag ska ju ut på lite allt möjligt innan kvällen kommer. Och innan kvällen kommer ska jag städat och gjort iordning middagen tills mina gäster anländer.
Jag vaknade av ljuden från min telefon, ett sms tänkte jag men fick fel. Det var pappa Sten som skickade ett mms på min mor som sitter i sin fåtölj och äter frulle. Mysigt! Min far har gjort det till en vana, att skicka mms hela tiden så jag blir glad. Det blir jag eftersom min pappa är den bästa människan som finns.

Vädret är sådär, det är trist men det regnar inte och man " får väl va nöjd" med det.
På tal om vara nöjd så är fan väldigt mycket så, att man ska vara nöjd typ. Eftersom vi lever i Långa landet Lagom så passar väl det in på befolkningens attityd.
Men om man inte är nöjd då? Då är man mongo och en jobbig typ, jag är det.



Eftersom jag befinner mig i en mörk, deppig period är den en otrolig tröstan att ha en liten bäbiskatt hos sig, ni vet Challe. Det skulle kännas tusen gånger mer ensamt om inte han bodde hos mig. Han fyller år om några veckor och förtjänar det bästa så idag ska jag ge mig i kast med att köpa honom en ny korg att sova, en kungligare som är mjukare.
Sen Challe och jag lärde känna varann ( hösten 05) har han haft oändligt många namn, och det är ju lite av min specialitet. Jag är ju unik i det, att hitta på nya nicknames titt som tätt.
Namnen varierar beroende på Charlies frisyr och attityd. Det ska bli intressant och se hur många nicknames mina framtida barn kommer att få.

Tack det räcker så.

Idag stack jag till skolan, drack kaffi och snackade skit med diverse vänner.
Efter lite surrande gick vi till biblioteket. Jag började med boken om Judendomen, den är ju helt klart en läsvärd bok, jag ska ägna någon timme åt den under helga. Dra till Universan, köpa en kaffi och gå loss på boken.
Efter läsandet på eftermiddagen tog jag och Josephine bussen till stan för lite AfterWork. Unna sig en kall och lite gratis mat. Vi talade om föräldrarrollen, barndomens sköna år och planerade morgondagens filmbeslut.

Jag och Josephine har tagit vårt förhållande till en ny nivå. Den nivån går ut på att hekla, reta och vara så coolt elak som möjligt. Jag har tagit för vana att kalla henne för Jävla Idiot och misstolka allt hon säger så hon framstår som jävligt töntig och ocool. Idag skulle Den Jäveln riktigt ställa till med en scen så hon erbjuder sig att hämta ett frisk kallt glas vatten åt mig efter en lång busstur. Hon häller varmt vatten i, men eftersom jag inte litar på henne hinner jag känna att det är rykande hett innan jag bränner mig och dör. Asså... hmgighwerigh.....!!
"Tack det räcker så"


Bädden nästa, har umgåts med Maria, Strumpa Johansson under kvällen. Mycket trevligt och mysigt såklart.

Jewish.

På förmiddagen hade vi föreläsning om Judendomen.
Det var rakt igenom helt fantastiskt och det största glimten av hopp och glädje på en vecka.
Jag satt paralyserad och lyssnade, medan jag skrev frenetiskt!
Våran lärare Johan är ju helt klart en klass för sig, en riktigt bra man.
Jag skulle önska att vi gick varje förmiddag i veckan, typ. Kanske ledigt fredagar för att skriva hemma ungefär.
Vi redde ut lite bök med arbetsfördelningen i studiegruppen. Vi var fem, nu är vi fyra.
En idiot har hoppat av, den mest ovärda. Vi fick ringa han så han gjorde det klart för oss, jävla miffo. Jag är glad att han inte är kvar men det är fittigt ( inte lika fittigt som det Amir gjorde mot Hassan ) att han inte hörde av sig, utan sket i en träff och lät oss tro att han skulle skriva uppsats och sånt med oss.
Det är nu en mer festlig grupp, bestående av mig, Björn Odot, Andreas "Vickan" Vikander och Sofia, en go tjej som är bra att ha i gruppen, hon har läst typ fyra år eller nåt och är ödmjuk..(ändå)

klockan ett hos mig.

Under kvällen ringde min bror Christopher Valdemar. Jag saknar honom väldigt mycket men vi kommer antagligen inte ses förän till jul. Förra hösten sågs vi inte alls, det var skitkonstigt och bör aldrig gå så långt mellan gångerna någonsin igen.
Nu var det bara typ två veckor sen vi hängde i Stockholm när de hade spelning och vi käkade lunch dagen efter och sånt.
Jag gillar att vi har en vuxen relation nu och det går ju utmärkt över telefon men jag saknar när man hänger hemma, glor på tv tillsammans och skrattar ihop. Vi har ju inte bott ihop sen våren 05 och det känns som ett tag sen.

Denna kväll blev föresten ett tvprogramsmaraton. Jag betedde mig dessutom som en ungdom som somnade i soffan och vägrade gå till sängs fast klockan var mycket. Som man gjorde när man var under femton år. Till slut blev det natt och jag fixade mig inför bädden och ska nu sova, ganska pigg och lite irriterad över att jag kommer vara trött på föreläsningen imorn.

Judendomen, är temat för föreläsningen imorn. Jag känner en judefamilj enbart. Eller är det enbart, hur många i Sverige känner en judefamillj?

kuk.

Onsdagseftermiddag, jag önskar att jag var en sån som inte tänkte alls.
Undra om det blir någon bullfest ikväll hos Jenny?

Idag struntade jag demostrativt i skolan, och vem förlorade på det. Jo jag.

Jag är så jävla arg hela tiden.

november är än så länge piss.

Jag måste fokusera på skolan och att fixa ett jobb. Få tiden att gå liksom.
Inte vara ensam, inte vara ensam.

det bor ett litet djur som gnager i min själ.

Igårkväll började jag, Fredda och Logan lite smått hetsa mat och plötsligt är vi i bilen på väg mot Sushistället på Våxnäs. Färden från soffan till reastaurangbordet sker på mindre än tio min. Sushirestaurangen stänger åtta och vi är där ca fem över sju. Vi äter maten svinfort men tillräckligt långsamt för att kunna njuta. Efter middagen far vi hem för att slå ihjäl några timmar framför tv:n, bokstravligt talad. Jag vill hela tiden vara sysselsatt, till och med när jag sover. I natt drömde jag att jag jobbade inom vården, och blev skitarg när jag vaknade.

Natten by the way spenderades med Challe sovande i sked med mig, jävligt mysigt eftersom han andas lugnt och är varm.

När jag varit hos Freddan och Logan skulle jag hem, men det gick inte så jag hörde av mig till herr Odot. Han var hos Wåger så jag gick dit, drack te och skrattade mycket. Det var skönt och jag ville inte sluta.

Jag kan inte vara själv, då jag tänker ihjäl mig själv.

Därför ska jag ta vara på tiden som olycklig och plugga på universan hela eftermiddagen.

Jag är snart klar på denna jord.

Det regnar en massa ute, jag har ingen livsglädje och jag är ensam.
Jag har därför bjudit in mig själv till kidsen på Fagottstreet, för att spendera hela min kväll där. De behöver knappt underhålla mig, jag vill bara inte vara själv.
Jag ska duscha och sticka över, sen lägga mig i deras soffa och se otroliga mycket bra tv. De har "alla kanaler man kan ha i sverige" så det är ju bara att välja och vraka.
Jag befinner mig i ett sjukt tillstånd där jag knappt kan äta, tänka rationellt eller andas normalt.

Idag har jag iallafall sökt jobb, dvs lämnat in min CV på Kronoparksboendet här, varit på banken och ordnat upp mitt nya VISAkort samt lämnat SalaSparbank för all framtid. Innan bankärendet ( där de bjöd på kaffe som jag hetsade i mig) var jag och solade. Jävligt skönt och psykiskt avslappnande även om jag står i solariumet och sånt. Personalen är så fruktansvärt fina och mysiga. Det är bara damer, och de tar så väl hand om en. Typ talar lugnt, harmoniskt och man känner sig som hemma. Vet inte vad stället kallas men det är ju iallafall för oss med lite skör hud. Det finns dusch och bastu så någon gång ska jag ta det lite extra lugnt och unna mig lite avkoppling där.
På tal om avkoppling blev jag idag hemskt sugen på att dra till badhuset och bada, simma och basta. Det är absolut inte det bästa för min hud med klor och sånt men det kan ju vara skönt att göra något sånt, typ åka rutschkana och sånt. Jag ska höra om några/någon vill hänga på imorn eller så.

Idag har jag ringt både mamma och pappa på deras respektive jobb och stört för att berätta hur ensam jag är. För jag är verkligen ensam, så in i helvete.