Ninjalivet enligt Trash.

För några kvällar sen klädde jag och Josephine ut oss till ninjor för att ta död på den där fönsterittaren.
Som ninja blev vi lite tesugna och Jocke bjöd in oss för te och social umgänge. Herr Odot satt och klinka på en gura och fick tillslut mig att nicka till i soffan pga den behagliga stämningen, men det hör inte hit.
Vad jag vill skriva är att jag verkligen trivdes i livet som ninja. Vi spelade Eye of a tiger och tränade på olika slag och sparkar, jag kom igång ordentligt och kände att det vore så ballt att kunna slåss på riktigt, liksom från grund till avancerad nivå, kanske att någon cool gammal asiat likt mästaren i Kill Bill lärde ut allt han kunde till en.
Det kan ju vara bra att kunna några grepp samt kunna bryta nacken på en fyra fem stycken om man hamnar i en situation där man har att döda eller att bli dödad att välja på.
Eftersom jag är en ninja ska jag läsa Bibeln ( skapelsemyten enligt judarna) och äta japansk Misosoppa nu.