Tusen gånger starkare.

Igårkväll var jag på bio med Josephine, Karl och Jimpa.
Vi såg "Tusen gånger starkare".
Den var så fantastiskt.
Den handlar om en typisk högstadieklass i Sverige där rollerna ( status, kön) är bestämda, där killarna tar plats och tjejerna är i skymd undan. Lärarna tycker att de har ganska bra koll och tror att de har en genusmedvetenhet men som kan liknas med bajs egentligen.

Till denna klass kommer en ny tjej, Saga. Saga är inte en del av mönstret och börjar ifrågasätta tillvägagångssätt och metoder. Alla älskar henne, alla hatar henne.
Det blir kaos när tjejerna gör uppror och lärarna får panik.

Denna film borde vara obligatorisk i varje mellan/högstadieklass och all personal som jobbar i skolan måste se denna.
Jag vill se den inom kort igen och tänker inom det närsta inköpa den.
Det finns inte en enda jävel som inte känner igen sig i detta, det är så svart på vitt hur klasser är uppbyggda och vilka egenskaper som värderas som bra och dåligt.

Det räcker med att vara i ett klassrum i tio minuter så ser man vilka elever som bär vilka roller. Kort exempel på hur minst tjugo olika klasser sett ut när man jobbat som lärare:
Det finns två, tre killar som står för de "snygga, coola killarna", fyra fem tjejer som representerar " girls nr 1 med modekläder, attityd och lite högre status", fem, sex stycken som är mitt imellan med liksom en obestämd status lite beroende på utveckling, slumpsituationer som kan höja eller sänka statusen, fyra brudar som inte följer mainstream då de istället söker sig åt andra håll i intresse och uppfattningar. Ett litet gäng grabbar som anses ligga lite på efterkälken när det gäller mognad och precis samma sort av det kvinnliga könet.

Vilka pratar läraren mest med? Vilka elever säger mer än "tack, ja, nej och hejdå" på en skoldag till lärarna? Vilka kommer undan med skit som inte de andra eleverna skulle göra? Vilka elever har långa /korta utvecklingsamtal?
Vilken uppfattning vill jag att mina elever ska ha om min uppfattning om dem?
Detta är ingen lätt uppgift för jag var också en av dem där eleverna i skolan. Och min roll skulle jag inte viljat byta ut om jag frågade mig själv som ung ungdom.

Jag ska jobba utav bara fan för att bryta åtminstone de mest klassiska rollerna i mitt klassrum även om alla elever har identiteter och egenskaper som speglar deras sätt att uppträda och inte är nödvändigt att ta ifrån dem.

Det var skönt att se en film som gjorde mig sugen på att börja jobba, även om jag inte vill vara klar lärare förän om tre år. Men efter dessa fabulösa åren som student i Karlstad är slut finns det en ännu roligare sak att göra, jobba som lärare på högstadiet.