Jag går inte isär.

En fin dag, en dröm.
Jag myste med Skinkan, drack te, solade och bastade.
Min Akhink, som åkte härifrån i bil. Jag la märkte till det, alltså det är klart jag sett mina vänner åka i bil förr, men jag tänkte att det är så annorlunda men normalt att alla är vuxna, far ifrån mig i egen bil och har sitt liv förutom det man hade hemmahemma hos päronen.
Livsstil som heter duga.

Under kvällen dejtade jag och Sara, vi käkade middag på Restaurang Lindström, fiskplanka som hette duga. Började pimpla vin och kunde inte sluta, sitter här nu som ett fyllo, ett trött och aningens upprivet fyllo.
Efter den extraordinära middagen hämtade vi upp min jobbarkompis och vän Sara ( HebySara) och handlade diverse plock som ost, kex och sånt.
Vi samlades ett gäng på Anfarten och spelade spel, gapade och hade kul. Mitt lag förlorade, men jag var redan för berusad för att palla försvara.
Sten har som kanske tidigare nämnt fixart nytt vin, det är väldigt gott och fruktigt och jag kan dricka jävligt mycket, skryt.

Detta leder till mitt tillstånd nu, ganska full och bråkig inombords. Flyktbenägen, kan inte någon sjunga en vaggvisa, eller visa på något större än denna miserabla värld.
En jätteklump i magen,



...fjärde gången gillt, det borde få va nog nu.
Varför strö salt i sår eller varför ens klia på skorpan som läker..?
En fin dag, en mardröm?
Egoism
Självutplånande
Check
Check


Livet förändras vart jag än går
Bara så länge det finns stjärnor över oss
och bara sålänge våra hjärtan klarar av att slå
Denna pojken har aldrig riktigt sett någon i ögonen
Men månen är död när jag tänker på det
och himmlen är gjord av sten
Jag vet ett berg dit jag brukade gå det är så vackert där, nästan som en tavla
nästan som en tavla över rätt och fel
för man ser gårdakvarnar men man ser skiten med
du kommer aldrig att behöva ljuga igen
och du kommer aldrig behöva se mig ligga död på vägen.


Midnatt är förbi.